Det var ett tag sen man skrev här. Det har hänt en väldig mycket sen sist faktiskt.
Till att börja med har jag och Kollegan C sagt upp oss. Vi skrev på papper för nya jobbet i onsdags (28/11-07), och den 29/11-07 gick vi in till "chefen". Med våra uppsägningspapper i högst hugg. För min del är det 1 månads uppsägningstid, för kollegan C är det 3 månader. Detta gör att jag kommer att jobba min sista dag den 28:e december. Kollegan C kommer att jobba sin sista dag den 29:e februari. Det känns som att det inte kunde komma lägligare faktiskt. Eftersom december månad är den kortaste arbetsmånaden på hela året.
Det känns faktiskt som att "chefen" "straffar" oss nu. Bara för att han med största sannolikhet tar det hela personligt (vilket han borde göra) att vi säger upp oss. För det är helt och hållet på grund av "chefens" totalt värdelösa attityd mot oss och andra, och hans avsaknande av ledarskap som gjort det.
Jag tycker inte det är ett dugg konstigt att vi slutar faktiskt. Som vi har blivit behandlade sista tiden är ju ett stort jävla skämt. Jag tycker nästan det är lite konstigt att vi inte har sagt upp oss tidigare faktiskt. Jag menar, för någon månad sen vart Kollegan C inkallad till "chefen" för en utskällning av rang. Han fick höra att det var patetiskt att vi hade gått till facket. För dem kan minsan inte göra något. Han fick höra att han skulle passa sig eftesom han har tagit lån och skaffat hus. Allt det här på en fredag-eftermiddag också. Så helgen var ju lagom rolig för honom. Han fick också förklarat för sig att "chefen" trodde att jag uppviglade honom till allt som har hänt. För Kollegan C betedde sig minsan inte såhär. Han sitter tyst och sväljer all skit. Ja eller hur.
Jag har själv fått höra liknande saker. När vi hade möte i början av oktober, där vi snackade om övertid. Så sa jag rakt ut till "chefen" att vi förmodligen inte kommer att orka köra övertid hur länge som helst (för han har ju inte satt något slut på övertiden. Det är liksom övertid tillsvidare). Då fick jag höra att jag skulle passa mig, i den situation jag var i (Sist in).
Iaf, nu har vi blivit straffade med 40 timmars övertid i december. Det ger ett snitt på ungefär 2,5-3 timmar per dag. VARJE dag i december. Så inga lediga dagar i mellandagarna. Inget ledigt alls nästan. Det är fan en hel arbetsvecka vi ska jobba över. Men det roligaste med den här övertiden är ändå att den inte är giltigt på det sättet "chefen" har gjort. Då han skickade ett schema med övertiden i december. Så får man INTE göra enligt facket. Han har också uttryckligen i mailet skrivet "Att han skulle vara tacksam om vi ställde upp", vilket jag inte ser som en order.
Så om någon vecka kommer vi börja att skita i övertiden. Eftersom den saknar grunder, som en övertidsorder borde ha.
Just nu sitter jag bara och räknar timmarna tills man får gå hem. Jag känner att jag har gjort mitt för den här avdelnignen. För "chefen" och hans terrier känner jag att gjorde mitt för ett halvår sen. När chefen i princip kallade oss lögnare rakt upp i ansiktet. Det var den dagen jag bestämde mig mer eller mindre för att jag inte skulle bli långvarig här.
Den tiden jag har kvar, ska jag uträtt underverk. 2 stora projekt ska "göras klart" enligt projektledaren. Jag ska dokumentera allt. Och göra två mindre projekt. DET BLIR NOG BRA.
Längtar till det nya jobbet, som jag börjar på den 2:a januari
//Kollegan P
Friday, December 7, 2007
Thursday, August 30, 2007
Det blir inte bättre...
... Det blir snarare sämre, för varje dag som går. För att citera ur en film jag såg nyligen, och det här citatet summerar det hela väldigt bra. Just hur jag känner för jobbet just nu.
Det är verkligen en kamp med mig själv varje morgon jag ska gå till jobbet. Jag har verkligen ingen lust att sätta foten utanför dörren för att sedan åka den långa vägen ner till jobbet. För man vet ju verkligen vad som väntar där. Är det inte ett konstant pratande med sig själv av en viss kollega, så är det skryt från "chefen" eller gap och skrik från "chefens" högra hand.
Det som nu väntar är en genomgång av nuvarande projekt, som är så försenat så det är larvigt. Varför är det försenat? Jo, för att vi måste släppa det ständigt för att göra små skitsaker, som verkligen kan vänta till en annan dag. Får vi sitta den tid vi behöver på det? Nej, det är klart vi inte får.
Tycker det är ganska kul också, eftersom de andra verkar inte se vad som är problemet på avdelningen, det verkar bara vara jag och kollegan C, som ser det. Fast vi pratar ju om det utanför jobbet. De andra kanske inte pratar med varandra så mycket, eftersom stämningen är som den är. Men just nu har nog stämningen nått botten, jag tror faktiskt inte på fullaste allvar att den går att rädda.
Vad är nu grunden till allt det här kan man fråga sig. Jag tror bestämt att det hela började ta fart på riktigt när "chefen" bara lyssnade med ena örat på oss (som han förövrigt alltid gör) när vi ombads räkna på ett jobb. Eftersom ett öra bara hör hälften så bra, så vart tiden vi hade räknat fram, halverad. Det drogs inte bort en dag eller två, utan 50 hela dagar. Sen går "chefen" ut och säljer projektet på dessa grunder (alltså den halverade tiden). Detta resulterar i att vi går till motattack, vi vill verkligen inte sitta och slita som djur, för något våran "chef" har fantiserat ihop.
Efter det så har det bara gått utför. "chefen" i princip anklagar oss för att ljuga (eftersom han ALDRIG erkänner att han har fel. Det har aldrig hänt). "Chefen" har också efter det, bestämt i princip allt om projektet, saker som han inte har en aning om. T.ex vilket språk det ska skrivas i. Kan bara berätta att han valde ett språk som begränsar och nästan gör det omöjligt att utveckla det vi har projekterat för. Men han bestämde det, bara för bestämmandets skull. Impulsbeslut brukar oftast hoppa upp och bita en, i den delen man sitter på.
Men jag tror helt ärligt, att det inte kommer att bli något förbättring i sammanhållningen, inte så länge vi har en "chef" som inte vet vad ödmjukhet är. En "chef" som i princip kallar oss för lögnare. En "chef" som tror sig veta allt, och tar beslut som han inte borde ta, men tar ändå bara för att få bestämma.
Om jag skulle försöka komma med en möjlig lösning på problemet, skulle det nog vara att degradera "chefen", så han inte har något som helst personalansvar och inte heller något rätt till beslutsfattande. Då tror jag det skulle bli aningen lättare stämning på jobbet.
//Kollegan P
So I was sitting in my cubicle today, and I realized, ever since I started working, every single day of my life has been worse than the day before it. So that means that every single day that you see me, that's on the worst day of my life
Det är verkligen en kamp med mig själv varje morgon jag ska gå till jobbet. Jag har verkligen ingen lust att sätta foten utanför dörren för att sedan åka den långa vägen ner till jobbet. För man vet ju verkligen vad som väntar där. Är det inte ett konstant pratande med sig själv av en viss kollega, så är det skryt från "chefen" eller gap och skrik från "chefens" högra hand.
Det som nu väntar är en genomgång av nuvarande projekt, som är så försenat så det är larvigt. Varför är det försenat? Jo, för att vi måste släppa det ständigt för att göra små skitsaker, som verkligen kan vänta till en annan dag. Får vi sitta den tid vi behöver på det? Nej, det är klart vi inte får.
Tycker det är ganska kul också, eftersom de andra verkar inte se vad som är problemet på avdelningen, det verkar bara vara jag och kollegan C, som ser det. Fast vi pratar ju om det utanför jobbet. De andra kanske inte pratar med varandra så mycket, eftersom stämningen är som den är. Men just nu har nog stämningen nått botten, jag tror faktiskt inte på fullaste allvar att den går att rädda.
Vad är nu grunden till allt det här kan man fråga sig. Jag tror bestämt att det hela började ta fart på riktigt när "chefen" bara lyssnade med ena örat på oss (som han förövrigt alltid gör) när vi ombads räkna på ett jobb. Eftersom ett öra bara hör hälften så bra, så vart tiden vi hade räknat fram, halverad. Det drogs inte bort en dag eller två, utan 50 hela dagar. Sen går "chefen" ut och säljer projektet på dessa grunder (alltså den halverade tiden). Detta resulterar i att vi går till motattack, vi vill verkligen inte sitta och slita som djur, för något våran "chef" har fantiserat ihop.
Efter det så har det bara gått utför. "chefen" i princip anklagar oss för att ljuga (eftersom han ALDRIG erkänner att han har fel. Det har aldrig hänt). "Chefen" har också efter det, bestämt i princip allt om projektet, saker som han inte har en aning om. T.ex vilket språk det ska skrivas i. Kan bara berätta att han valde ett språk som begränsar och nästan gör det omöjligt att utveckla det vi har projekterat för. Men han bestämde det, bara för bestämmandets skull. Impulsbeslut brukar oftast hoppa upp och bita en, i den delen man sitter på.
Men jag tror helt ärligt, att det inte kommer att bli något förbättring i sammanhållningen, inte så länge vi har en "chef" som inte vet vad ödmjukhet är. En "chef" som i princip kallar oss för lögnare. En "chef" som tror sig veta allt, och tar beslut som han inte borde ta, men tar ändå bara för att få bestämma.
Om jag skulle försöka komma med en möjlig lösning på problemet, skulle det nog vara att degradera "chefen", så han inte har något som helst personalansvar och inte heller något rätt till beslutsfattande. Då tror jag det skulle bli aningen lättare stämning på jobbet.
//Kollegan P
Wednesday, August 15, 2007
Kollegorna i korta drag...
Tänkte lista hur mina kollegor är. Deras signaturer och distinkta kännetecken. Lockrop och allsköna beteenden. Låt oss börja.
//Kollegan P
- Kollegan N:
En ettrig terrier som tar till skrik när orden inte räcker till eller när han känner sig i underläge. En typisk mini-chef, som tror att han kan bestämma över alla. Riktigt trött på honom. Han påstår sig ha jobbat flera år med utveckling, men när det kommer till kritan, ser det ut som någon som precis börjat koda. Han skryter nästan lika mycket som våran "chef". - Kollegan I:
En tystlåten en, som inte gör speciellt mycket på jobbet. Under hans 8-9 år på företaget, så har han inte utvecklats det minsta, rent tekniskt. Han ser hellre att andra gör hans jobb åt honom. Ett par timmars surfande om dagen är inte ovanligt. Inte heller allskön dvd-produktion på jobbets dvd-brännare. - Kollegan U:
U är nog den jag stör mig mest på av alla kollegor. Hon sitter ständigt och pratar med sig själv och utsöndrar konstiga läten. Hon är även expert på att börja ett samtal genom att bara börja prata, utan att rikta sina frågor till någon eller försöka få den personens uppmärksamhet. Hon verkar sitta och tro hela tiden att alla väntar på att hon ska prata med en. Hon är också expert på att avbryta folk hela tiden. Vi kan t.ex. sitta och ha ett möte med kunder, och hon kommer framklampande och avbryter, för att berätta något helt oväsentligt. Sist men inte minst... hon smaskar så förbannat när hon äter också. - Kollegan T:
T ska då vara våran säljare. En säljare som mest tycker om under-bältet-skämt, och drar sig inte för att berätta dem för våra blivande kunder. Han är också en säljare som helt har tappat aptiten för att sälja och satsar mest på kunder som han privat har nytta av. Har han problem med vattenledningar hemma, så säljer han produktioner till rörfirmor. Hans sälj är också alltid baserade på lägsta möjliga taxa, samt maximalt med funktionalitet (Oftast funktioner som inte går att göra). - "Chefen":
Internetpionjär, Faktura-magiker, Budgetexpert, expert på allt han pratar om. Han vet allt, kan allt och är bäst. Det är bara hans liv och hans upplevelser som gäller och är något värt. Alla andra är inget värda. Idag så var han expert på fotografering.
//Kollegan P
Tuesday, August 14, 2007
Desperation?
Dagen urartade som vanligt i dispyter mellan "chefen" och kollegan C och jag. Varför har man totalt slutat bry sig om vad han säger. Det som kommer ur hans mun är den ena grodan efter den andra. Hur han än vrider och vänder på orden och uttrycken som kommer ur hans mun, så är det ändå bara skit som kommer ut, det handlar alltid bara om honom.
Dagens så kallade samtal kretsade runt ett system vi håller på att laga just nu. Jag kan inte gå in allt för mycket på vad det är för något. Men i alla fall, så var vi på ett möte med en av våra tjänsteleverantörer i torsdags. Där vi fick veta hur flödet för deras tjänst egentligen går till. Detta flöde kom som en nyhet för mig och kollegan C. För hur mycket vi än har läst i dokumentationen, så har det inte framgått.
Åter till mötet. Vi var där under torsdagförmiddagen, och som vanligt så är det ju våran "chef" som håller låda. Han började med att kritisera deras support och att inte HAN hade blivit informerad om saker och ting. Det som mötet egentligen handlade om, var ju att jag och kollegan C skulle gå igenom allt från början. Inte att våran "chef" skulle sitta och prata konstant och avbryta oss, samt skälla på dem. Så, det gick säkert en två timmar, utan att vi fick fram något vettigt från våran leverantör. Man riktigt såg på de två personer som representerade det andra företaget, att dem ville ha ut honom därifrån. Med tanke på att dem inte heller fick en syl i vädret.
Sen dagen efter, i fredags alltså. Så håller vi ett stående möte (första mötet på ca 2 månader) på avdelningen. Och redan dagen efter så gick det upp för mig och kollegan C, att våran "chef" inte hade förstått något av genomgången. Utan det var vad våran "chef" hade uppfattat (utan att lyssna över huvudtaget) som gällde. Allt jag och kollegan C sa, rann bara av honom som vattnet på en gås.
Sen så ska "chefen" hela tiden lägga sig i hur vi ska lösa vissa implementationer av saker och ting, när han inte har den blekaste om hur saker fungerar. Ta t.ex. API (Application Programming Interface), det är exakt samma sak som ASP (Active Server Pages), om man frågar våran "chef". För er som är lite insatta i vad det är skrattar säkert gott. För er som inte är så insatta i det här, kan man enkelt säga att ASP är ett scriptspråk som ligger till grunden för många sidor på internet. Man kan säga att det är själva magin bakom sidorna. API är däremot en samling funktioner, som man kan anropa från t.ex. ASP. Och i det här fallet så är det vi som bygger ASP, och tjänsteleverantören som bygger API. Men det är väl ingen skillnad på dessa två akronymer?
Vi har även fått höra att ASP skulle vara det samma som Microsoft SQL Server. Det är ju UNDERBART! Jag kan bara själv konstatera att inte ens när jag precis startade koda, så hade jag blandat ihop dessa två.
Jag och kollegan C, börjar kännas oss lite smått desperata just nu. Vi känner att vi inte orkar med mer av all skit vi får ta på avdelningen. Det är verkligen slag, sparkar och klor från alla håll. Uppifrån av våran "chef", från sidorna av våra kollegor, och nedifrån av våra kunder. Det är verkligen inte en hälsosam miljö vi har.
Jag kommer att sätta mig ner och fila ännu mer på mitt CV idag. Det kommer att gå ut till ett par företag som vi känner till nu.
Om någon läser det här och är i behöv av en kille som pratar flytande PHP, ASP, SQL, HTML, AJAX, JavaScript, XML, Flex, ActionScript3. Tveka inte att skriva en kontaktadress som kommentar på inlägget. Jag kommer att skicka min CV omgående.
//En sjukt less kollegan P
Dagens så kallade samtal kretsade runt ett system vi håller på att laga just nu. Jag kan inte gå in allt för mycket på vad det är för något. Men i alla fall, så var vi på ett möte med en av våra tjänsteleverantörer i torsdags. Där vi fick veta hur flödet för deras tjänst egentligen går till. Detta flöde kom som en nyhet för mig och kollegan C. För hur mycket vi än har läst i dokumentationen, så har det inte framgått.
Åter till mötet. Vi var där under torsdagförmiddagen, och som vanligt så är det ju våran "chef" som håller låda. Han började med att kritisera deras support och att inte HAN hade blivit informerad om saker och ting. Det som mötet egentligen handlade om, var ju att jag och kollegan C skulle gå igenom allt från början. Inte att våran "chef" skulle sitta och prata konstant och avbryta oss, samt skälla på dem. Så, det gick säkert en två timmar, utan att vi fick fram något vettigt från våran leverantör. Man riktigt såg på de två personer som representerade det andra företaget, att dem ville ha ut honom därifrån. Med tanke på att dem inte heller fick en syl i vädret.
Sen dagen efter, i fredags alltså. Så håller vi ett stående möte (första mötet på ca 2 månader) på avdelningen. Och redan dagen efter så gick det upp för mig och kollegan C, att våran "chef" inte hade förstått något av genomgången. Utan det var vad våran "chef" hade uppfattat (utan att lyssna över huvudtaget) som gällde. Allt jag och kollegan C sa, rann bara av honom som vattnet på en gås.
Sen så ska "chefen" hela tiden lägga sig i hur vi ska lösa vissa implementationer av saker och ting, när han inte har den blekaste om hur saker fungerar. Ta t.ex. API (Application Programming Interface), det är exakt samma sak som ASP (Active Server Pages), om man frågar våran "chef". För er som är lite insatta i vad det är skrattar säkert gott. För er som inte är så insatta i det här, kan man enkelt säga att ASP är ett scriptspråk som ligger till grunden för många sidor på internet. Man kan säga att det är själva magin bakom sidorna. API är däremot en samling funktioner, som man kan anropa från t.ex. ASP. Och i det här fallet så är det vi som bygger ASP, och tjänsteleverantören som bygger API. Men det är väl ingen skillnad på dessa två akronymer?
Vi har även fått höra att ASP skulle vara det samma som Microsoft SQL Server. Det är ju UNDERBART! Jag kan bara själv konstatera att inte ens när jag precis startade koda, så hade jag blandat ihop dessa två.
Jag och kollegan C, börjar kännas oss lite smått desperata just nu. Vi känner att vi inte orkar med mer av all skit vi får ta på avdelningen. Det är verkligen slag, sparkar och klor från alla håll. Uppifrån av våran "chef", från sidorna av våra kollegor, och nedifrån av våra kunder. Det är verkligen inte en hälsosam miljö vi har.
Jag kommer att sätta mig ner och fila ännu mer på mitt CV idag. Det kommer att gå ut till ett par företag som vi känner till nu.
Om någon läser det här och är i behöv av en kille som pratar flytande PHP, ASP, SQL, HTML, AJAX, JavaScript, XML, Flex, ActionScript3. Tveka inte att skriva en kontaktadress som kommentar på inlägget. Jag kommer att skicka min CV omgående.
//En sjukt less kollegan P
Friday, August 10, 2007
En vardag i saltgruvan...
Jag tänkte berätta lite om hur våran "chef" är. Hur han beter sig under dagarna här på jobbet, eller hur han beter sig när vi är på kundbesök.
Vardagar
Under en vanlig vardag med "chefen" på jobbet, så är det två lägen på honom. Det första läget våran "chef" har, är att han sitter på sitt rum hela dagarna och inte visar sig hos oss. Det är nog det bästa läge han har.
Det andra läget är lite värre. Då spenderar han nästintill all tid på arbetsdagen ute hos oss på "golvet". Där han skryter om sina dyra resor, om sina dyra middagar och sina dyra hotellnätter. Allt han pratar om kretsar runt hur jävla bra HAN är och hur dyrt allt han gör är. Han kan inte heller lyssna när man försöker förklara något, utan avbryter ständigt, för att sätta igång i 320km/h och prata om sig själv.
Kundbesök
Under ett kundbesök är våran "chef" oftast med hela tiden. Men där är kunderna verkligen i underläge. Då våran "chef" i vanlig ordning pratar HELA tiden, och totalt kör över alla som är runt omkring honom. Sen är han expert på att tro sig kunna allt. Om man ska lyssna på honom så är ju han en av dem som uppfann internet! Jag skojar inte, han själv ser sig som en pionjär inom IT-sverige. Men i själv verket så vet han inte skillnad på HTML och ett Excell-ark. Det har ju hänt flera gånger att någon har fått hjälpa honom med Word. Det här i sin tur, går ju ut över mig och kollegan C, i form av att han lovar massa saker han inte har en aning om, och förväntar sig att vi ska lösa problemen som uppstår. Med MAGI!
Fikapauser
Det är väl ungefär samma sak här som i de andra fallen. När vi alla sitter och pratar runt fikabordet, och någon ska berätta något man vart med om. Så är ungefär flödet det att, personen börjar berätta, och vips! så har "chefen" något att säga, han avbryter för att sedan vara den enda som pratar om sitt liv och sina dyra saker.
Sammanfattning
ALLT "chefen" berättar handlar bara om honom, och hans fina liv/fru. Tror något som skulle vara positivt, vore om han lärde sig uttrycket "Att tala är silver, men tiga är guld". Han borde ju gilla det... Guld är ju dyrare?
//Kollegan P
Vardagar
Under en vanlig vardag med "chefen" på jobbet, så är det två lägen på honom. Det första läget våran "chef" har, är att han sitter på sitt rum hela dagarna och inte visar sig hos oss. Det är nog det bästa läge han har.
Det andra läget är lite värre. Då spenderar han nästintill all tid på arbetsdagen ute hos oss på "golvet". Där han skryter om sina dyra resor, om sina dyra middagar och sina dyra hotellnätter. Allt han pratar om kretsar runt hur jävla bra HAN är och hur dyrt allt han gör är. Han kan inte heller lyssna när man försöker förklara något, utan avbryter ständigt, för att sätta igång i 320km/h och prata om sig själv.
Kundbesök
Under ett kundbesök är våran "chef" oftast med hela tiden. Men där är kunderna verkligen i underläge. Då våran "chef" i vanlig ordning pratar HELA tiden, och totalt kör över alla som är runt omkring honom. Sen är han expert på att tro sig kunna allt. Om man ska lyssna på honom så är ju han en av dem som uppfann internet! Jag skojar inte, han själv ser sig som en pionjär inom IT-sverige. Men i själv verket så vet han inte skillnad på HTML och ett Excell-ark. Det har ju hänt flera gånger att någon har fått hjälpa honom med Word. Det här i sin tur, går ju ut över mig och kollegan C, i form av att han lovar massa saker han inte har en aning om, och förväntar sig att vi ska lösa problemen som uppstår. Med MAGI!
Fikapauser
Det är väl ungefär samma sak här som i de andra fallen. När vi alla sitter och pratar runt fikabordet, och någon ska berätta något man vart med om. Så är ungefär flödet det att, personen börjar berätta, och vips! så har "chefen" något att säga, han avbryter för att sedan vara den enda som pratar om sitt liv och sina dyra saker.
Sammanfattning
ALLT "chefen" berättar handlar bara om honom, och hans fina liv/fru. Tror något som skulle vara positivt, vore om han lärde sig uttrycket "Att tala är silver, men tiga är guld". Han borde ju gilla det... Guld är ju dyrare?
//Kollegan P
Wednesday, July 25, 2007
Varför blir jag inte förvånad...
... att det kommer ytligare kontraorder idag. Det är ju dock ingen nyhet direkt. Man kan väl säga i korta drag att jag har slutat bry mig. Tyvärr så visar det sig i den arbetsprestation man utgör just nu.
Men idag ska jag inte längre läsa någon dokumentation. Idag så har kollegan M blivit expert på det jobb som jag och kollegan C utför. Så han berättar i princip HUR vi ska lösa problem (och han har verkligen ingen jävla aning om vad han pratar om i det här fallet)
Men det är ju skitsamma egentligen, har blivit riktigt apatisk när det kommer till jobbet iaf. Det spelar ju inte någon roll vad man gör eller vad man säger. Det skiftar ändå från dag till dag.
Det dagliga beslutsfattandet ser ungefär ut såhär:
Men idag ska jag inte längre läsa någon dokumentation. Idag så har kollegan M blivit expert på det jobb som jag och kollegan C utför. Så han berättar i princip HUR vi ska lösa problem (och han har verkligen ingen jävla aning om vad han pratar om i det här fallet)
Men det är ju skitsamma egentligen, har blivit riktigt apatisk när det kommer till jobbet iaf. Det spelar ju inte någon roll vad man gör eller vad man säger. Det skiftar ändå från dag till dag.
Det dagliga beslutsfattandet ser ungefär ut såhär:
Tuesday, July 24, 2007
Kontraorder Deluxe!
Det är ju inte första gången som man får kontraorder.
Låt oss börja våran magiska resa, för cirka 4 veckor sen.
Då hade vi fått planerat att jag skulle sitta med ett stort projekt, 5 dagar i veckan under semestertiderna. 2 dagar in i semesterveckorna, så kommer första kontraordern. Släpp det stora projektet och gör dem här små mindre projekten i stället. Fine. Gjorde precis som det sades, utan några frågor (För man är ju en lydig anställd). Det ordergivaren inte hade kontrollerat, var hur lång tid det "små" projekten skulle ta. Det visades (Som vanligt) att tiderna inte var kontrollerade och tilltagna efter projektens storlek. Det är i och för sig ingen nyhet. Eftersom det är så precis var enda gång.
Så idag kommer nästa kontraorder, då har jobben (som från början inte hade hunnits på utsatt tid) tagit för lång tid... Go figure!
Så nu är dessa projekt lagda på is, tillsammans med det stora projektet (som i sig redan är försenat cirka 4 månader), dock är dead-linen fortfarande inte framflyttad.
Vi (Jag och Kollegan C) har också fått utstå diverse predikande från kollegan M. Om att vi måste kunna samma saker. Jag måste alltså sätta mig in i det kollegan C gör på jobbet, och tvärt om. För blir den ena sjuk, så måste den andra kunna allt. Likaså omvänt.
För det blev ett "jävla" liv, för att kollegan C, inte svarade i sin telefon under hans semester. Katastrof, dålig stil och illojalt var ord som användes om det.
Så jag ställer mig frågan, hur kan det vara dålig stil och illojalt att vilja vara ledig på sin semester? Är inte det ett tecken på underbemanning när inte en person kan gå på semester ostörd utan att avdelningen är i kris så fort det händer något. Jag hade i alla fall turen att vara bort på min semester, där jag inte hade något mottagning på min mobil.
Antar att dem kommer att bestämma snart att jag inte får vara vart jag vill på min lediga tid.
Sen så har det tagits upp gång på gång, att om vi inte svara i telefon på våran semester, så kommer vi inte att få välja själva när vi ska ha semester. Då kommer "chefen" att välja hur vi ska vara ledig. Dock förstår jag inte hur det skulle lösa problemet. Det gör ju (i min värld i alla fall) att man tappar viljan ännu mer att svara i telefon under semestern. Då sjunker ju viljan ännu mer att jobba. Men "chefen" verkar ju tro att det kommer att fungera bättre. Tror nog att han helst av allt vill ta bort semestrar.
Märk väl att jag skriver "chefen", då det har ryktats om att han har blivit av med sin chefstitel. Det skulle faktiskt var roligt (kalla mig skadeglad, elak eller vad ni vill) men jag tycker verkligen det. "Chefen" är så satans titelkåt så det är inte sant. Ta bara hans email-signatur som bara är "Chef", inte för vad eller vem.. han är bara "CHEF"...
Det som jag och kollegan C är oroliga över just nu, är att det skulle komma en massa övertidsorder nu i höst, när "chefen" märker att projektet inte kommer att bli klart i tid. Dock säger ju vårat kollektivavtal (vi har kollat) att max är 150timmar på ett år.
"Chefen" har också en tendens att erbjuda ledighet i stället för pengar för övertiden. Problemet där är ju att vi aldrig hinner ta ut någon ledighet. Eftersom, hela avdelningen kan gå under om någon är ledig (som det verkar).
Jag är lagom road!
//Kollegan P
Låt oss börja våran magiska resa, för cirka 4 veckor sen.
Då hade vi fått planerat att jag skulle sitta med ett stort projekt, 5 dagar i veckan under semestertiderna. 2 dagar in i semesterveckorna, så kommer första kontraordern. Släpp det stora projektet och gör dem här små mindre projekten i stället. Fine. Gjorde precis som det sades, utan några frågor (För man är ju en lydig anställd). Det ordergivaren inte hade kontrollerat, var hur lång tid det "små" projekten skulle ta. Det visades (Som vanligt) att tiderna inte var kontrollerade och tilltagna efter projektens storlek. Det är i och för sig ingen nyhet. Eftersom det är så precis var enda gång.
Så idag kommer nästa kontraorder, då har jobben (som från början inte hade hunnits på utsatt tid) tagit för lång tid... Go figure!
Så nu är dessa projekt lagda på is, tillsammans med det stora projektet (som i sig redan är försenat cirka 4 månader), dock är dead-linen fortfarande inte framflyttad.
Vi (Jag och Kollegan C) har också fått utstå diverse predikande från kollegan M. Om att vi måste kunna samma saker. Jag måste alltså sätta mig in i det kollegan C gör på jobbet, och tvärt om. För blir den ena sjuk, så måste den andra kunna allt. Likaså omvänt.
För det blev ett "jävla" liv, för att kollegan C, inte svarade i sin telefon under hans semester. Katastrof, dålig stil och illojalt var ord som användes om det.
Så jag ställer mig frågan, hur kan det vara dålig stil och illojalt att vilja vara ledig på sin semester? Är inte det ett tecken på underbemanning när inte en person kan gå på semester ostörd utan att avdelningen är i kris så fort det händer något. Jag hade i alla fall turen att vara bort på min semester, där jag inte hade något mottagning på min mobil.
Antar att dem kommer att bestämma snart att jag inte får vara vart jag vill på min lediga tid.
Sen så har det tagits upp gång på gång, att om vi inte svara i telefon på våran semester, så kommer vi inte att få välja själva när vi ska ha semester. Då kommer "chefen" att välja hur vi ska vara ledig. Dock förstår jag inte hur det skulle lösa problemet. Det gör ju (i min värld i alla fall) att man tappar viljan ännu mer att svara i telefon under semestern. Då sjunker ju viljan ännu mer att jobba. Men "chefen" verkar ju tro att det kommer att fungera bättre. Tror nog att han helst av allt vill ta bort semestrar.
Märk väl att jag skriver "chefen", då det har ryktats om att han har blivit av med sin chefstitel. Det skulle faktiskt var roligt (kalla mig skadeglad, elak eller vad ni vill) men jag tycker verkligen det. "Chefen" är så satans titelkåt så det är inte sant. Ta bara hans email-signatur som bara är "Chef", inte för vad eller vem.. han är bara "CHEF"...
Det som jag och kollegan C är oroliga över just nu, är att det skulle komma en massa övertidsorder nu i höst, när "chefen" märker att projektet inte kommer att bli klart i tid. Dock säger ju vårat kollektivavtal (vi har kollat) att max är 150timmar på ett år.
"Chefen" har också en tendens att erbjuda ledighet i stället för pengar för övertiden. Problemet där är ju att vi aldrig hinner ta ut någon ledighet. Eftersom, hela avdelningen kan gå under om någon är ledig (som det verkar).
Jag är lagom road!
//Kollegan P
Monday, July 9, 2007
Det blev ingen...
... nedstängning av The Pirate Bay. Det ska vi fira!
Det är något fel i Sverige, ett ganska stort fel. Här så lyssnar inte regeringen på folket, här lyssnar folket på regeringen. Ta t.ex. Frankrike, där är regeringen rädd för folket. För där är folket inte rädda för att demonstrera, blockera vägar, eller allmänt ställa till det. Och det vet regeringen om, och lyssnar på sitt folk, för att slippa just dessa saker. Är det så i Sverige? Nej, en demonstration i sverige består av kanske max 20 personer som står och håller i plakat. Mycket mer än så brukar inte hända.
Men vad hända nu, när något så folk-kärt som The Pirate Bay, hotades att stängas ner. Då (som tidningarna hade skrivit) rasar hela blog-sverige mot det. Det är en hel uppsjö med folk som gräver djupare än de svenska dags-/kvälls-tidningar som finns. Jag är besviken på Aftonbladet, Expressen, DN och så vidare.
Men i Sverige så blundar alla så fort orden pedofil eller barnporr yttras. Då är alla medel tillåtna, även om det inte ligger någon direkt undersökning eller bevis bakom. Nej, då spelar det helt plötsligt ingen roll om det finns några bevis. "Skjut dem jävlarna" brukar man höra.
Jag avskyr verkligen barnporr och sexuella övergrepp på barn. Jag ställer mig absolut inte bakom pedofilerna. Men jag tycker det är fel att straffa folk, censurera sidor på internet och så vidare. Utan några som helst bevis, utan i stället rida på att folk ser mellan fingrarna när det gäller sånt här.
Och nu i det här fallet, verkar det ju som att polisen inte ens har kontaktat killarna/tjejerna bakom T.P.B, och meddelat dem vilket torrents det gäller. Läs gärna Oscar Swartz inlägg om svaret till polisen från T.P.B på hans sida.
Jag rekomenderar även att fortsätta läsa på länkarna jag postade igår!
//Kollegan P.
Det är något fel i Sverige, ett ganska stort fel. Här så lyssnar inte regeringen på folket, här lyssnar folket på regeringen. Ta t.ex. Frankrike, där är regeringen rädd för folket. För där är folket inte rädda för att demonstrera, blockera vägar, eller allmänt ställa till det. Och det vet regeringen om, och lyssnar på sitt folk, för att slippa just dessa saker. Är det så i Sverige? Nej, en demonstration i sverige består av kanske max 20 personer som står och håller i plakat. Mycket mer än så brukar inte hända.
Men vad hända nu, när något så folk-kärt som The Pirate Bay, hotades att stängas ner. Då (som tidningarna hade skrivit) rasar hela blog-sverige mot det. Det är en hel uppsjö med folk som gräver djupare än de svenska dags-/kvälls-tidningar som finns. Jag är besviken på Aftonbladet, Expressen, DN och så vidare.
Men i Sverige så blundar alla så fort orden pedofil eller barnporr yttras. Då är alla medel tillåtna, även om det inte ligger någon direkt undersökning eller bevis bakom. Nej, då spelar det helt plötsligt ingen roll om det finns några bevis. "Skjut dem jävlarna" brukar man höra.
Jag avskyr verkligen barnporr och sexuella övergrepp på barn. Jag ställer mig absolut inte bakom pedofilerna. Men jag tycker det är fel att straffa folk, censurera sidor på internet och så vidare. Utan några som helst bevis, utan i stället rida på att folk ser mellan fingrarna när det gäller sånt här.
Och nu i det här fallet, verkar det ju som att polisen inte ens har kontaktat killarna/tjejerna bakom T.P.B, och meddelat dem vilket torrents det gäller. Läs gärna Oscar Swartz inlägg om svaret till polisen från T.P.B på hans sida.
Jag rekomenderar även att fortsätta läsa på länkarna jag postade igår!
//Kollegan P.
Saturday, July 7, 2007
Nästa vecka...
...Blir en svart vecka för internetsverige! The Pirate Bay kommer med största sannolikhet att blockeras av de flesta Svenska internetleverantörer. Anledning är att rikspolisstyrelsen har fått för sig att de sprider barnporr. Och som vi alla vet som använder oss av The Pirate Bay, så ligger inte några av filerna som delas, på deras servrar. Det verkar mer som att dem vill blockera dem för att dem misslyckades förra gången.
Bodström är sur! Det är väl vad det handlar om egentligen. Han fick ju verkligen långnäsa förra gången T.P.B var i heftluften. Det blir ju inte bättre av att Herr Bodström numera sitter som ordförande i ecpat.
Men det finns hopp mina vänner. Det är mycket lätt att kringgå detta filter, genom att ändra sin hosts-fil som finns på din dator. denna ligger om du kör windows i \windows\system32\drivers\etc\hosts och i linux/mac så ligger den oftast i /etc/hosts.
I den så lägger man till raderna
Lite länktips hör väl till också
Jag är verkligen emot barnporr, men jag är för fildelning. Därav detta inlägg.
Bodström är sur! Det är väl vad det handlar om egentligen. Han fick ju verkligen långnäsa förra gången T.P.B var i heftluften. Det blir ju inte bättre av att Herr Bodström numera sitter som ordförande i ecpat.
Men det finns hopp mina vänner. Det är mycket lätt att kringgå detta filter, genom att ändra sin hosts-fil som finns på din dator. denna ligger om du kör windows i \windows\system32\drivers\etc\hosts och i linux/mac så ligger den oftast i /etc/hosts.
I den så lägger man till raderna
83.140.176.146 www.thepiratebay.orgNär dessa rader är tillagda, så är det bara att surfa på som vanligt till The Pirate Bay.
83.140.176.146 thepiratebay.org
85.17.40.227 tracker.thepiratebay.org
85.17.40.228 a.tracker.thepiratebay.org
85.17.40.228 vip.tracker.thepiratebay.org
85.17.40.228 tv.tracker.thepiratebay.org
85.17.40.227 tpb.tracker.thepiratebay.org
85.17.40.68 open.tracker.thepiratebay.org
83.140.176.156 torrents.thepiratebay.org
83.140.176.148 static.thepiratebay.org
83.140.176.149 rss.thepiratebay.org
83.140.176.150 upload.thepiratebay.org
85.17.40.68 tracker.prq.to
85.17.40.227 tpb.tracker.prq.to
85.17.40.228 tv.tracker.prq.to
83.140.176.146 trackerwww.prq.to
83.140.176.146 www.thepiratebay.se
83.140.176.146 thepiratebay.se
83.140.176.156 torrents.thepiratebay.se
83.140.176.148 static.thepiratebay.se
83.140.176.149 rss.thepiratebay.se
83.140.176.150 upload.thepiratebay.se
Lite länktips hör väl till också
Jag är verkligen emot barnporr, men jag är för fildelning. Därav detta inlägg.
Friday, June 29, 2007
Stress
Usch. Det är allt jag har att säga egentligen.
Jag har ju sedan ett antal veckor tillbaka kört på ett jätteprojekt. Både jag och kollegan S har kämpat hårt för att försöka komma ifatt lite. Projektet var försenat redan innan vi startade med det. Men vi ligger långt långt efter chefen och hans lojala underhuggares tidsplanering. Dock så har vi fått veta att vi inte har något som helst ansvar för att tiderna går ihop. Så det känns ju rätt bra att veta. Men nu i alla fall, så kom chefen i onsdags och började hetsa om att jag var tvungen att sluta med det stora projektet för tillfället. Kollegan S är på semester sedan en vecka tillbaka. Så ingen kommer att jobba med ett redan brutalt försenat projekt. Det jag skulle börja på i stället, var att försöka få bukt på en kunds betalsystem. Lättare sagt en gjort. Kollegan S har slitit sitt hår åt det här betalsystemet i snart 5 år, och chefen förväntar sig att jag ska lära mig det på några dagar. Det är inte så lätt kan jag berätta.
Och vad händer då idag, jo då kommer chefen (som jobbade sista dagen innan semestern idag) och säger att jag ska köra 3 andra projekt under nästa vecka. Alltså, det här är 3 nya projekt, som ligger utanför det stora projektet. Vilket gör att jag inte kommer att ha någon tid alls nästa vecka till att jobba med det stora projektet. Så, 1½ vecka till försenade. Yeay.
När kollegan S nu kommer tillbaka v28, så kommer förmodligen han inte heller att kunna jobba på det här stora projektet, utan kommer att bli satt på mindre triviala saker. Vecka 30 så är jag tillbaka från semestern och kollegan S går igen. Antar att jag inte kommer att få jobba något med det här stora projektet då heller. Go go GOOD STUFF!
ps. Det snackades idag om att vi skulle dra igång med yttligare ett stort projekt så snart som möjligt. Vilket kommer att göra det ännu svårare att bli klar med det första stora. ds.
/En frustrerad kollegan P
Jag har ju sedan ett antal veckor tillbaka kört på ett jätteprojekt. Både jag och kollegan S har kämpat hårt för att försöka komma ifatt lite. Projektet var försenat redan innan vi startade med det. Men vi ligger långt långt efter chefen och hans lojala underhuggares tidsplanering. Dock så har vi fått veta att vi inte har något som helst ansvar för att tiderna går ihop. Så det känns ju rätt bra att veta. Men nu i alla fall, så kom chefen i onsdags och började hetsa om att jag var tvungen att sluta med det stora projektet för tillfället. Kollegan S är på semester sedan en vecka tillbaka. Så ingen kommer att jobba med ett redan brutalt försenat projekt. Det jag skulle börja på i stället, var att försöka få bukt på en kunds betalsystem. Lättare sagt en gjort. Kollegan S har slitit sitt hår åt det här betalsystemet i snart 5 år, och chefen förväntar sig att jag ska lära mig det på några dagar. Det är inte så lätt kan jag berätta.
Och vad händer då idag, jo då kommer chefen (som jobbade sista dagen innan semestern idag) och säger att jag ska köra 3 andra projekt under nästa vecka. Alltså, det här är 3 nya projekt, som ligger utanför det stora projektet. Vilket gör att jag inte kommer att ha någon tid alls nästa vecka till att jobba med det stora projektet. Så, 1½ vecka till försenade. Yeay.
När kollegan S nu kommer tillbaka v28, så kommer förmodligen han inte heller att kunna jobba på det här stora projektet, utan kommer att bli satt på mindre triviala saker. Vecka 30 så är jag tillbaka från semestern och kollegan S går igen. Antar att jag inte kommer att få jobba något med det här stora projektet då heller. Go go GOOD STUFF!
ps. Det snackades idag om att vi skulle dra igång med yttligare ett stort projekt så snart som möjligt. Vilket kommer att göra det ännu svårare att bli klar med det första stora. ds.
/En frustrerad kollegan P
Wednesday, May 9, 2007
Stolpe ut...
Kollegan C, summerar min inlägg lite längre på "Respektlöst". Ett mycket bra skrivet inlägg. Läs det!
Idag när vi kom till jobbet, så fick vi veta att vi skulle ha ett blixtinkallat möte. Jag, C, chefen, Chefens Chef och kollegan M. Vi hann knappast fylla på kaffemuggen innan vi vart inkallade. Så, vi gick in i konferansrummet, fyllda av förhoppningar om att det skulle bli ändring. Ack så fel vi hade. När chefens chef... B, började prata. Så kände vi direkt att det inte skulle leda oss någon vart alls. Det lät mest som att B försökte släta över hela situationen. Med ord som, "Ni verkar ha lite kommunikationsproblem" etc. Inte något om hur vi skulle lösa situationen, eller vad vill skulle göra åt allt. Sen så lämnade han oss, för ett annat möte.
Kvar vart jag, C, chefen och M... chefen och M hade ett mission... att åter igen frågasätta våran uppskattning om hur lång tid projektet ska ta. Så vi började omvärdera allt i timmar istället för dagar. (Vilket vi såg som ett desperat försök att hitta hål i våran uppfattning om tiden). Vi har blivit så ruskigt apatiska inför det här projektet att vi egentligen struntar i hur det går, vi tas ju ändå inte på allvar. Även när vi backar på vissa tider för att det mer ska passa deras uppfattning, så tycker de att tiderna är för mycket. Det verkar verkligen inte som att dem vill att vi ska må bra på jobbet. När de hela tiden försöker hitta kryphål för att få ner tiderna. Ifrågasätter våran uppfattning hela tiden. Så, hela förmiddagen gick åt, till att chefen och kollegan M, återigen ska ifrågasätta våra uppfattning om hur lång tid vi tror att det tar.
Så efter lunch, gick vi ner till fack-kontakten vi har och uppdaterade henne om läget. Berättade hur vi tyckte att allt hade gått till. Hur vi mår, och hur vi känner inför jobbet just nu. Att vi inte orkar med det här längre. Hon kommer (Om hon inte redan att gjort det) att prata med B om det. Det måste få ett slut.
För jag är så satans less på att inte bli respekterad av chefen, det är en otrolig mental press hela tiden. Om man skulle gissa, så pallar varken jag eller kollegan C länge till... Antingen så blir en av oss sjukskrivna för utbrändhet, och då kommer den andra snart att följa efter. Eller så kommer en av oss att hitta ett nytt jobb... och då kommer den andra att följa efter. Det är tråkigt att det har gått så här långt.
Är det någon som känner till något jobb som skulle passa mig... hör gärna av er. Jag är intresserad!
/Kollegan P
Idag när vi kom till jobbet, så fick vi veta att vi skulle ha ett blixtinkallat möte. Jag, C, chefen, Chefens Chef och kollegan M. Vi hann knappast fylla på kaffemuggen innan vi vart inkallade. Så, vi gick in i konferansrummet, fyllda av förhoppningar om att det skulle bli ändring. Ack så fel vi hade. När chefens chef... B, började prata. Så kände vi direkt att det inte skulle leda oss någon vart alls. Det lät mest som att B försökte släta över hela situationen. Med ord som, "Ni verkar ha lite kommunikationsproblem" etc. Inte något om hur vi skulle lösa situationen, eller vad vill skulle göra åt allt. Sen så lämnade han oss, för ett annat möte.
Kvar vart jag, C, chefen och M... chefen och M hade ett mission... att åter igen frågasätta våran uppskattning om hur lång tid projektet ska ta. Så vi började omvärdera allt i timmar istället för dagar. (Vilket vi såg som ett desperat försök att hitta hål i våran uppfattning om tiden). Vi har blivit så ruskigt apatiska inför det här projektet att vi egentligen struntar i hur det går, vi tas ju ändå inte på allvar. Även när vi backar på vissa tider för att det mer ska passa deras uppfattning, så tycker de att tiderna är för mycket. Det verkar verkligen inte som att dem vill att vi ska må bra på jobbet. När de hela tiden försöker hitta kryphål för att få ner tiderna. Ifrågasätter våran uppfattning hela tiden. Så, hela förmiddagen gick åt, till att chefen och kollegan M, återigen ska ifrågasätta våra uppfattning om hur lång tid vi tror att det tar.
Så efter lunch, gick vi ner till fack-kontakten vi har och uppdaterade henne om läget. Berättade hur vi tyckte att allt hade gått till. Hur vi mår, och hur vi känner inför jobbet just nu. Att vi inte orkar med det här längre. Hon kommer (Om hon inte redan att gjort det) att prata med B om det. Det måste få ett slut.
För jag är så satans less på att inte bli respekterad av chefen, det är en otrolig mental press hela tiden. Om man skulle gissa, så pallar varken jag eller kollegan C länge till... Antingen så blir en av oss sjukskrivna för utbrändhet, och då kommer den andra snart att följa efter. Eller så kommer en av oss att hitta ett nytt jobb... och då kommer den andra att följa efter. Det är tråkigt att det har gått så här långt.
Är det någon som känner till något jobb som skulle passa mig... hör gärna av er. Jag är intresserad!
/Kollegan P
Friday, May 4, 2007
Bollen är i full rull...
Idag har vi satt den stora bollen i rullning. Jag och kollegan C gick efter lunch in till fack-ordförande på företaget, och bad att få en pratstund med henne. Vi sattes oss ner lite avskilt i ett mötesrum och började vårat samtal. Vi tog upp all jag skrev om i gårdagens blog och en hel del mer.
Hon verkade vara helt chockad över vad vi berättade för henne, och hon tyckte att vi skulle kalla till möte med våran chefs chef.
Vi har ju följt spelets alla regler gällande det här, vi har vänt oss till våran närmaste chef. Och då han inte har lyssnat, och behandlat oss totalt respeklöst... så gick vi upp ett steg.
Så i morgon (lördag) kommer jag och kollegan C att sätta oss ner för att sammanställa våra papper. Skriva på alla mötesanteckningar, och tids-skisser, vi kommer att göra en projekt-plan, där vi ritar in vart projektet kommer att sluta om vi går efter våra beräkningar... och hur mycket vi kommer att hinna göra om vi går efter chefens magiska tidsuppfattning.
Och sen i nästa vecka så kommer vi att tillsammans med fack-ordförande att ha ett samtal med chefen över våran chef. Det kommer att bli intressant. Känns lite nervöst... även fast vi har gjort allt rätt, så kommer våran närmaste chef att bli sur på oss, för att vi har gått över hans huvud. Men ärligt talat så vill jag skita i det.
/Kollegan P
Hon verkade vara helt chockad över vad vi berättade för henne, och hon tyckte att vi skulle kalla till möte med våran chefs chef.
Vi har ju följt spelets alla regler gällande det här, vi har vänt oss till våran närmaste chef. Och då han inte har lyssnat, och behandlat oss totalt respeklöst... så gick vi upp ett steg.
Så i morgon (lördag) kommer jag och kollegan C att sätta oss ner för att sammanställa våra papper. Skriva på alla mötesanteckningar, och tids-skisser, vi kommer att göra en projekt-plan, där vi ritar in vart projektet kommer att sluta om vi går efter våra beräkningar... och hur mycket vi kommer att hinna göra om vi går efter chefens magiska tidsuppfattning.
Och sen i nästa vecka så kommer vi att tillsammans med fack-ordförande att ha ett samtal med chefen över våran chef. Det kommer att bli intressant. Känns lite nervöst... även fast vi har gjort allt rätt, så kommer våran närmaste chef att bli sur på oss, för att vi har gått över hans huvud. Men ärligt talat så vill jag skita i det.
/Kollegan P
Thursday, May 3, 2007
Behold the magic of IT
Idag är jag riktigt förbannad. Allt grundas på ett projekt vi ska göra på jobbet (Som redan är 3 månader försenat).
Här kommer en liten resumé.
I oktober så vart jag och kollegan C ombedda att sätta oss ner och räkna på ett projekt, vad det skulle ta i tid att utföra det. Projektet omfattar en ny databas, nya SQL-queries och nya PHP-script för att presentera den nya databasstrukturen. När jag och C räknade på det, så kom vi fram till att det skulle ta 100 dagar minimum för 2 personer 5 dagar i veckan, för att komma upp i samma funktionalitet som finns idag (Men med en ny och vassare databas).
Behold, the magic sell.
Våran chef som också har agerat säljare i det här projektet, fick tids-specifikationen dagen efter att vi hade gjort den, diskuterat den och gått igenom den igen. Jag och C stod fast vid vad vi hade räknat fram för tider, och var helt överens. När chefen fick höra vad det skulle ta i tid, så utförde han sin vanliga räkne-magi, och fick ner tiden till hälften. Dvs, 100 dagar för en person. Som om det inte vore nog att han hade halverat tiden vi hade räknat fram, så gick han nu också ut och presenterade den här tiden för kunden. Som i sin tur accepterade priset och tiden.
När vi sedan jag och C fick veta att projektet var sålt på halverad tid (och den tid som vi hade satt som absolut minimum) så vart vi givetvis helt tagna. Hur kan han på fullaste allvar tro att vi ska lösa något, som vi har räknat på och gått igenom nog... på halva tiden? Efter det här så har det bara rullat på, det ena efter det andra.
Helt plötsligt så kommer vi inte bara att få nöja oss med halva tiden, nej nu kommer bara en person att få sitta max 4 dagar i veckan med det hela också. På samma deadline, som om vi hade suttit 2 personer 5 dagar i veckan. Den andra personen ska nu få gå in kanske 1 dag i veckan och avlasta.
På dessa 3 dagar som person 2 (inhopparen) inte jobbar med projektet, så hinner person 1 göra en väldig massa. När sedan person 2 ska hoppa in bara en dag för att avlasta, så har person 2 säkert en halv dag som går bort, bara för att läsa in sig på allt det nya. Detta betyder att kvar blir en halv dag att producera något på. När person 1 sedan ska börja arbeta på projektet igen, så är det samma visa för honom. Han kanske inte förlorar så mycket som en halv dag, men några timmar går det nog åt för att komma ifatt, på hur person 2 har tänkt.
Just det, jag hade ju inte berättat att kollegan C ska ha 4 veckor semester i sommar också, och jag ska ha 2 veckor. Yttligare 20 + 10 dagar som går bort från produktionen, och chefen har ändå kvar samma deadline.
Första mötet.
Efter mycket diskuterande fram och tillbaka mellan mig och kollegan C, så stämte vi möte med chefen. Vi ville ställa honom mot väggen och fråga hur han egentligen hade tänkt att vi skulle få ihop det här. Så, jag och kollegan C beger oss till chefens kontor med papper och penna, samt våran originalskiss i högsta hugg. Nu tänkte vi att vi skulle få klarhet i hur det skulle lösas. Ni tror säkert att sagan får ett lyckligt slut här, och allt blir frid och fröjd. Men ICKE! Vi går igenom allt med chefen, och skriver anteckningar. Mötet avslutas, jag och C går till våra respektive arbetsstationer och renskriver anteckningar. Efter det så läser vi igenom dessa anteckningar, två gånger. Vi är helt överens om att det som står på papperna är det som sagts på mötet. Trodde vi. När vi sedan går tillbaka till chefen för att få anteckningarna på-skrivet av honom, så är det flera punkter som vi inte alls har sagt (enligt chefen), varpå han börjar stryka och ändra i mötes-anteckningarna... Respektlöshet nr1.
Time passes by.
Så var vi framme vid idag. Vi vart kallade till ett standardmöte med hela avdelningen på eftermiddagen, för att gå igenom vart vi stod med mindre projekt osv. Så kom vi in på projektet jag har beskrivit här i texten. Då helt plötsligt så, är våran originalskiss bara påhittat. För enligt chefen så var det 100dagar för en person, som vi hade kommit överens om. Vad vi än sa, och hur mycket vi än försökte att framföra att så inte var fallet. Så körde chefen över oss total, och jag tog det som att han indirekt anklagade oss för att ljuga för honom och de andra på mötet. Respektlöshet nr2.
Så började chefen prata om uppsägningar och att firman inte skulle finnas kvar om vi inte hann färdigt med jobbet. Det var vid det här tidpunkten jag slutade lyssna.
Summering.
För att sammanfatta det hela. Så kan man säga att vi ska göra ett jobb, som är beräknat på 100 dagar för 2 personer (5 månader parallellt jobbade av två personer.)... Minimum! För att komma upp i samma funktionalitet som är idag. Projektet såldes baserat på 100 dagar för 1 person, 3-4 dagar i veckan och 1 person 1 dag i veckan (Med bortfall på ca 1 dag per vecka för uppstart för den andra personen). Den tiden kom till genom magi och offrade grävlingar.
Jag är JÄVLIGT less på att bli behandlad som skit av chefen, att ständigt bli totalt överkörd. Att få höra att man inte alls sagt saker (Som både jag och kollegan C är överens om, och har på papper). Total jävla respektlöshet från chefen! SKÄMS!
Skulle det dyka upp ett nytt jobb, så är jag den första att tacka jag till det. Det spelar egentligen ingen roll vad det är för slags jobb... bara jag slipper med den situation som nu är på jobbet. Jag vet att kollegan C också resonerar såhär, och att om någon av oss skulle bli tvungen att behöva gå från jobbet, så följer den andra med.
Om någon läser det här, och har tips på vad vi ska göra. Skriv gärna en kommentar till det här inlägget.
/En enormt förbannat Kollegan P.
Edit: Glömde att skriva att kunden här ifråga är chefens svåger.
Här kommer en liten resumé.
I oktober så vart jag och kollegan C ombedda att sätta oss ner och räkna på ett projekt, vad det skulle ta i tid att utföra det. Projektet omfattar en ny databas, nya SQL-queries och nya PHP-script för att presentera den nya databasstrukturen. När jag och C räknade på det, så kom vi fram till att det skulle ta 100 dagar minimum för 2 personer 5 dagar i veckan, för att komma upp i samma funktionalitet som finns idag (Men med en ny och vassare databas).
Behold, the magic sell.
Våran chef som också har agerat säljare i det här projektet, fick tids-specifikationen dagen efter att vi hade gjort den, diskuterat den och gått igenom den igen. Jag och C stod fast vid vad vi hade räknat fram för tider, och var helt överens. När chefen fick höra vad det skulle ta i tid, så utförde han sin vanliga räkne-magi, och fick ner tiden till hälften. Dvs, 100 dagar för en person. Som om det inte vore nog att han hade halverat tiden vi hade räknat fram, så gick han nu också ut och presenterade den här tiden för kunden. Som i sin tur accepterade priset och tiden.
När vi sedan jag och C fick veta att projektet var sålt på halverad tid (och den tid som vi hade satt som absolut minimum) så vart vi givetvis helt tagna. Hur kan han på fullaste allvar tro att vi ska lösa något, som vi har räknat på och gått igenom nog... på halva tiden? Efter det här så har det bara rullat på, det ena efter det andra.
Helt plötsligt så kommer vi inte bara att få nöja oss med halva tiden, nej nu kommer bara en person att få sitta max 4 dagar i veckan med det hela också. På samma deadline, som om vi hade suttit 2 personer 5 dagar i veckan. Den andra personen ska nu få gå in kanske 1 dag i veckan och avlasta.
På dessa 3 dagar som person 2 (inhopparen) inte jobbar med projektet, så hinner person 1 göra en väldig massa. När sedan person 2 ska hoppa in bara en dag för att avlasta, så har person 2 säkert en halv dag som går bort, bara för att läsa in sig på allt det nya. Detta betyder att kvar blir en halv dag att producera något på. När person 1 sedan ska börja arbeta på projektet igen, så är det samma visa för honom. Han kanske inte förlorar så mycket som en halv dag, men några timmar går det nog åt för att komma ifatt, på hur person 2 har tänkt.
Just det, jag hade ju inte berättat att kollegan C ska ha 4 veckor semester i sommar också, och jag ska ha 2 veckor. Yttligare 20 + 10 dagar som går bort från produktionen, och chefen har ändå kvar samma deadline.
Första mötet.
Efter mycket diskuterande fram och tillbaka mellan mig och kollegan C, så stämte vi möte med chefen. Vi ville ställa honom mot väggen och fråga hur han egentligen hade tänkt att vi skulle få ihop det här. Så, jag och kollegan C beger oss till chefens kontor med papper och penna, samt våran originalskiss i högsta hugg. Nu tänkte vi att vi skulle få klarhet i hur det skulle lösas. Ni tror säkert att sagan får ett lyckligt slut här, och allt blir frid och fröjd. Men ICKE! Vi går igenom allt med chefen, och skriver anteckningar. Mötet avslutas, jag och C går till våra respektive arbetsstationer och renskriver anteckningar. Efter det så läser vi igenom dessa anteckningar, två gånger. Vi är helt överens om att det som står på papperna är det som sagts på mötet. Trodde vi. När vi sedan går tillbaka till chefen för att få anteckningarna på-skrivet av honom, så är det flera punkter som vi inte alls har sagt (enligt chefen), varpå han börjar stryka och ändra i mötes-anteckningarna... Respektlöshet nr1.
Time passes by.
Så var vi framme vid idag. Vi vart kallade till ett standardmöte med hela avdelningen på eftermiddagen, för att gå igenom vart vi stod med mindre projekt osv. Så kom vi in på projektet jag har beskrivit här i texten. Då helt plötsligt så, är våran originalskiss bara påhittat. För enligt chefen så var det 100dagar för en person, som vi hade kommit överens om. Vad vi än sa, och hur mycket vi än försökte att framföra att så inte var fallet. Så körde chefen över oss total, och jag tog det som att han indirekt anklagade oss för att ljuga för honom och de andra på mötet. Respektlöshet nr2.
Så började chefen prata om uppsägningar och att firman inte skulle finnas kvar om vi inte hann färdigt med jobbet. Det var vid det här tidpunkten jag slutade lyssna.
Summering.
För att sammanfatta det hela. Så kan man säga att vi ska göra ett jobb, som är beräknat på 100 dagar för 2 personer (5 månader parallellt jobbade av två personer.)... Minimum! För att komma upp i samma funktionalitet som är idag. Projektet såldes baserat på 100 dagar för 1 person, 3-4 dagar i veckan och 1 person 1 dag i veckan (Med bortfall på ca 1 dag per vecka för uppstart för den andra personen). Den tiden kom till genom magi och offrade grävlingar.
Jag är JÄVLIGT less på att bli behandlad som skit av chefen, att ständigt bli totalt överkörd. Att få höra att man inte alls sagt saker (Som både jag och kollegan C är överens om, och har på papper). Total jävla respektlöshet från chefen! SKÄMS!
Skulle det dyka upp ett nytt jobb, så är jag den första att tacka jag till det. Det spelar egentligen ingen roll vad det är för slags jobb... bara jag slipper med den situation som nu är på jobbet. Jag vet att kollegan C också resonerar såhär, och att om någon av oss skulle bli tvungen att behöva gå från jobbet, så följer den andra med.
Om någon läser det här, och har tips på vad vi ska göra. Skriv gärna en kommentar till det här inlägget.
/En enormt förbannat Kollegan P.
Edit: Glömde att skriva att kunden här ifråga är chefens svåger.
Monday, April 30, 2007
Helgen som vart...
Helgen var barnfri. Vilket var skönt. Det är ju inte så ofta det händer med tanke på hur A är. Z åkte iväg i fredags till A, med klara diriktiv till A om att Z måste duscha minst en gång i helgen (Han brukar aldrig få duscha eller byta kläder när han är hos A annars). Men nu var det viktigt eftersom Z har vattkoppor. När Z kommer hem på söndagen, så är det klart att A inte ens har frågat honom om han vill duscha, ännu mindre sagt åt honom att göra det. Sen på söndagen hade Z fått godis i stället för frukost. Om du frågar mig så brister A i sin förmåga att ta hand om Z, gång på gång. Det är ju inte första gången det händer. Börjar bli så fruktansvärt less på A och hans sätt att hela tiden försöka styra E och Z. Fast det verkar som att han har börjat fatta att han inte kommer så långt med det, utan nu är det bara en ständig kamp från hans sida att göra livet surt för oss. Man kan ju dra upp en liten kortare lista över hur A tycker, tänker och gör.
Fast det har varit kul i helgen också.
I lördags så var vi nere i centrum, då Spring Pride invigdes. Det var jättekul. Rätt mycket folk, och alla vara glad. Dock så verkade inte motståndsrörelsen så glada. De såg verkligen jättesura ut där de stod med sina plakat och flaggor i stadsparken och demonstrerade för den svenska "kärnfamiljen" dvs. Mamma, pappa och barn. Rätt patetiska var de iaf. max 20-25 personer som stod vid vägkanten intill Kloster kyrka. Men själv tillställningen nere i centrum var skoj.
EL, HA och EM gick med i paraden också, längst fram och höll i flaggan såklart. Tyvärr så syntes dem inte på SVT. Men EM syntes på www.qx.se. Mycket roligt :)
/Kollegan P
- När Z är hos A så får han vara uppe så länge han vill.
- Z borstar aldrig tänderna hos A. (numera gör han visst det efter mycket tjat från E)
- Z duschar aldrig hos A.
- A har låtit Z röka vattenpipa.
- A ringer aldrig till Z.
- När A ska ha Z (Vilket är ungefär 1 gång på 2 månader) så blir det alltid bråk om vem som ska hämta eller lämna. Enligt A så är det E's jobb att alltid göra det.
- När A väl är med Z, så är det nästan aldrig ensam med honom, utan hos A's pappa.
- A tycker att vi ska anpassa våra liv helt och hållet efter honom när han har Z. (Ta bara helgen som ett exempel. A ringer på lördag kväll och säger, jag kommer med Z kl 10 imorgon, var hemma. E säger då, att det inte går, och A får komma med Z någon annan tid. Då tycker A att E tjafsar så jävla mycket och avslutar samtalet. På lämningsdagen så kommer inte A med Z förren kl 15:00 ungefär. Efter en lång rad med SMS där han påpekar att E har tjafsat så mycket, så det är därför dem kommer sent)
- När Z är sjuk och är hos A, så blir A helt plötsligt jättesjuk och kan inte ha Z. (Även fast det har visat sig att A inte alls är sjuk, och går ut och dricker med sina kompisar ist).
Fast det har varit kul i helgen också.
I lördags så var vi nere i centrum, då Spring Pride invigdes. Det var jättekul. Rätt mycket folk, och alla vara glad. Dock så verkade inte motståndsrörelsen så glada. De såg verkligen jättesura ut där de stod med sina plakat och flaggor i stadsparken och demonstrerade för den svenska "kärnfamiljen" dvs. Mamma, pappa och barn. Rätt patetiska var de iaf. max 20-25 personer som stod vid vägkanten intill Kloster kyrka. Men själv tillställningen nere i centrum var skoj.
EL, HA och EM gick med i paraden också, längst fram och höll i flaggan såklart. Tyvärr så syntes dem inte på SVT. Men EM syntes på www.qx.se. Mycket roligt :)
/Kollegan P
Thursday, April 26, 2007
Allergisk?
Jag tror att jag har gått och blivit pollenallergiker. Jag har aldrig tidigare vart det, och så skulle det komma nu liksom. Har dock fått veta att det inte är ovanligt att få just allergi mot pollen i min ålder. Nu så har jag i alla fall bokat in ett läkarbesök för testning. Får inte komma dit förren den 30:e maj dock. Långa väntetider deluxe på pollentester. Jag vet dock inte om det är allergi, för sambon har legat hemma nu några dagar med förkylning. Och Z har kopporna, så det kan ju vara så att jag har gått och fått en vanlig förkylning. Jag hoppas på det sistnämnda.
Idag så är det en "fulhacks"-fixar-dag. Massa gammalt som man har byggt (under extrem tidspress uppifrån), som måste fixas till. Känns sådär lagom motiverat. Tycker det ända jag gör på jobbet nu, är att laga dels andras trasiga kod och ser till att den funkar, eller sitter och lagar mina egna gamla fulhack. Som sagt var, motivationen är i botten. Sen att jag inte mår något bra förbättrar ju inte direkt situationen. Önskar nästan att jag skulle nysa över hela tangentbordet så det gick sönder. -hehe-
Läste nyheterna idag också, om att de har röstat ja till IPRED2. Läs mer på artikeln hämtad från "Ny Teknik". Finns även lite intressant läsning på EFF (Electronic Frontier Foundation). Är faktiskt inte speciellt fascinerad över vad som händer inom Upphovsrätts- och Pirat-svängen.
//Kollegan P
Idag så är det en "fulhacks"-fixar-dag. Massa gammalt som man har byggt (under extrem tidspress uppifrån), som måste fixas till. Känns sådär lagom motiverat. Tycker det ända jag gör på jobbet nu, är att laga dels andras trasiga kod och ser till att den funkar, eller sitter och lagar mina egna gamla fulhack. Som sagt var, motivationen är i botten. Sen att jag inte mår något bra förbättrar ju inte direkt situationen. Önskar nästan att jag skulle nysa över hela tangentbordet så det gick sönder. -hehe-
Läste nyheterna idag också, om att de har röstat ja till IPRED2. Läs mer på artikeln hämtad från "Ny Teknik". Finns även lite intressant läsning på EFF (Electronic Frontier Foundation). Är faktiskt inte speciellt fascinerad över vad som händer inom Upphovsrätts- och Pirat-svängen.
//Kollegan P
Saturday, April 7, 2007
Ubuntu
Igår var jag uppe en sväng på jobbet, för att installera Ubuntu Linux på min gamla maskin. Det vart en lyckad installation måste jag säga. Fick igång IE6 och IE5.5 genom Wine. Dock så strulade IE5.5 lite vid start. Ska ta mig en närmare titt på vad som kan ha gått fel.
Nu är det bara några få andra grejer som ska installeras och ordnas. Jag fick t.ex. inte ordning på samba-klienten, så jag kom inte åt min andra arbetsstation. Surt, men det går säkert att lösa med hjälp av Kollegan C.
Sen så ska det installeras en dock-bar också. Det kommer nog att bli som det ser ut nu KXDocker. Verkar vara en dock-bar som imiterar MacOSX rätt bra. Kiba-Bar drar för mycket CPU, när det är en massa pysics i den.
/kollegan P
Nu är det bara några få andra grejer som ska installeras och ordnas. Jag fick t.ex. inte ordning på samba-klienten, så jag kom inte åt min andra arbetsstation. Surt, men det går säkert att lösa med hjälp av Kollegan C.
Sen så ska det installeras en dock-bar också. Det kommer nog att bli som det ser ut nu KXDocker. Verkar vara en dock-bar som imiterar MacOSX rätt bra. Kiba-Bar drar för mycket CPU, när det är en massa pysics i den.
/kollegan P
Thursday, April 5, 2007
Winblows!
Det är officiellt, jag HATAR Windows i alla dess former. Just nu sitter jag på Windows XP på jobbet, och det är inte ens lite roligt. Varenda liten patch som kommer från Microsoft håller sämsta kvalité och det strular till tusen när man ska installera dem.
Så det jag har gjort nu är att ta reda på hur mycket som funkar under linux. Primärt de verktyg som är ett måste. Dessa verktyg är följande:
Allt annat finns det underbara "OpenSource"-alternativ till.
Det känns bara som att Windows tar mer tid av en och kostar för mycket prestanda för att vara roligt. Kommer att kämpa med näbb och klor för att få Linux.
/Kollegan P.
Så det jag har gjort nu är att ta reda på hur mycket som funkar under linux. Primärt de verktyg som är ett måste. Dessa verktyg är följande:
- Microsoft Internet Explorer (6 och 7)
- Microsoft Internet Information Services (IIS) Manager
- Microsoft SQL Server (Client Tools)
Allt annat finns det underbara "OpenSource"-alternativ till.
Det känns bara som att Windows tar mer tid av en och kostar för mycket prestanda för att vara roligt. Kommer att kämpa med näbb och klor för att få Linux.
/Kollegan P.
Thursday, March 29, 2007
The Mighty Fisheye!
Idag är det torsdag, en dag då jag kommer att gå hem något tidigare än vanligt. Ska hämta Z på dagis idag. För min sambo E har fått ett jobb, som innebär att hon kommer hem runt 20:00 ikväll. Härligt att hon äntligen har fått ett jobb. Hon kanske inte får jobba fulltid, men det tre dagar per vecka hon ska jobba är mer än noll dagar. Enkel matematik. Företaget hon ska jobba för heter Inzpiration. Hon fick jobbet genom min svägerska N. Mycket stort tack till N för hjälpen.
Imorgon kommer min mor att hämta Z på dagis, vilket är ganska passande då han slutar kl 14:00 och jag inte förren 16:30. Perfekt. Sen på lördag så ska Z vara hos mor. En dag för mig själv. Det var inte igår man hade det. Skönt.
På jobbet rullar det på som vanligt. Ingen förbättring, och ingen försämring (så vitt jag kan se). Dock så är det min sista dag som provanställd imorgon också. Får hoppas på fortsatt arbete. Fast som det verkar nu, så är det nog inget att tveka om.
Var uppe på ekonomiavdelningen idag också, och fick reda på att jag har ungefär 7-8 dagar betald semester, eftersom jag bara vart anställd i 3 månader. Så, min plan för sommaren är att ta ut dem dagarna, och sen lägga till 2-3 dagar obetald semester också. Så det åtminstone blir två veckor. Ett annat exempel skulle vara om man tog, Fre, Mån och Tis. Det resulterar ju i 5 lediga dagar, fast bara 3 dagar utnyttjad semester. Jag vet inte än, får se hur det ser ut i sommar. Men semester tänkte jag försöka ha i alla fall. Det känns som det verkligen behövs.
Spelar ju som jag tidigare nämnt, ett onlinespel vid namn "Ogame". Jag måste säga att ju längre man får spela spelet, desto roligare blir det. Ok att det tar lite tid, men det är fruktansvärt beroendeframkallande.
Just nu sitter jag och skriver på vårat CMS-system (v2.0). Det är mycket att hålla kolla på. Tekniken måste absolut ligga i framkant hela tiden, vilket innebär att man måste tänka så det knakar. Det är iofs väldigt roligt att behöva tänka till. I den här nya versionen så kommer huvudmenyn att bytas ut till en så kallad "FishEye"-meny. Detta innebär att initialt så kommer alla ikoner att vara små, men när man för musen över så förstoras ikonerna just då. Detta är för att fokusera användaren på just det han ska se. Mycket trevligt sätt att presentera en meny på.
Det kommer även att bli en jävla massa AJAX i projektet. Event-driven javascript is the shit!
Eder
Kollegan P.
Imorgon kommer min mor att hämta Z på dagis, vilket är ganska passande då han slutar kl 14:00 och jag inte förren 16:30. Perfekt. Sen på lördag så ska Z vara hos mor. En dag för mig själv. Det var inte igår man hade det. Skönt.
På jobbet rullar det på som vanligt. Ingen förbättring, och ingen försämring (så vitt jag kan se). Dock så är det min sista dag som provanställd imorgon också. Får hoppas på fortsatt arbete. Fast som det verkar nu, så är det nog inget att tveka om.
Var uppe på ekonomiavdelningen idag också, och fick reda på att jag har ungefär 7-8 dagar betald semester, eftersom jag bara vart anställd i 3 månader. Så, min plan för sommaren är att ta ut dem dagarna, och sen lägga till 2-3 dagar obetald semester också. Så det åtminstone blir två veckor. Ett annat exempel skulle vara om man tog, Fre, Mån och Tis. Det resulterar ju i 5 lediga dagar, fast bara 3 dagar utnyttjad semester. Jag vet inte än, får se hur det ser ut i sommar. Men semester tänkte jag försöka ha i alla fall. Det känns som det verkligen behövs.
Spelar ju som jag tidigare nämnt, ett onlinespel vid namn "Ogame". Jag måste säga att ju längre man får spela spelet, desto roligare blir det. Ok att det tar lite tid, men det är fruktansvärt beroendeframkallande.
Just nu sitter jag och skriver på vårat CMS-system (v2.0). Det är mycket att hålla kolla på. Tekniken måste absolut ligga i framkant hela tiden, vilket innebär att man måste tänka så det knakar. Det är iofs väldigt roligt att behöva tänka till. I den här nya versionen så kommer huvudmenyn att bytas ut till en så kallad "FishEye"-meny. Detta innebär att initialt så kommer alla ikoner att vara små, men när man för musen över så förstoras ikonerna just då. Detta är för att fokusera användaren på just det han ska se. Mycket trevligt sätt att presentera en meny på.
Det kommer även att bli en jävla massa AJAX i projektet. Event-driven javascript is the shit!
Eder
Kollegan P.
Wednesday, March 14, 2007
En vanlig dag på jobbet.
Hittade precis ett diagram över hur en vanlig dag på jobbet ser ut för mig.
Som ni ser så är det inte lätt att jobba med hemsidor!
Som ni ser så är det inte lätt att jobba med hemsidor!
Tuesday, March 13, 2007
JavaScript, Buggar och OOP
Det var ett tag sen jag skrev. Men jag kände att det var dags igen.
Jag har legat sjuk en vecka, och det är inte speciellt roligt att vara sjuk. Jag blir så himla rastlös när jag inte har något vettigt att göra. Dock så har jag hunnit läsa en hel del om avancerad JavaScript. Har läst om objekt-orienterad programmering och olika "design patterns". Mycket spännande läsning måste jag säga. Men jag har kommit fram till att JavaScript är fruktansvärt kraftfullt. Mer än vad jag trodde från början. Dessvärre saknas ett par saker som jag skulle vilja ha.
Jag har börjat använda bugg-hanteringsverktyget vi har på jobbet rätt flitigt nu. Det vi använder oss av är Mantis Bugtracking. Rätt skapligt verktyg. Fast om jag ska vara helt ärlig så skulle jag hellre vilja använda mig av Trac. Är det någon som har något bättre liggandes på lager så får ni gärna posta en kommentar på den här bloggen. Trac verkar dock lovande, då det innehåller
Idag fick jag ett tips om ett webbaserat onlinespel som heter OGame av en kollega. Verkar lovande. Det tar lite tid, men det är perfekt ändå.
Vad är det mer man kan skriva om då.... hmm..
Jag får nog återkomma på den punkten.
Jag har legat sjuk en vecka, och det är inte speciellt roligt att vara sjuk. Jag blir så himla rastlös när jag inte har något vettigt att göra. Dock så har jag hunnit läsa en hel del om avancerad JavaScript. Har läst om objekt-orienterad programmering och olika "design patterns". Mycket spännande läsning måste jag säga. Men jag har kommit fram till att JavaScript är fruktansvärt kraftfullt. Mer än vad jag trodde från början. Dessvärre saknas ett par saker som jag skulle vilja ha.
- Custom Events (Saknar det verkligen)
- Riktiga classes
- Strong typing
- Early Bindings
- Privata variabler
Jag har börjat använda bugg-hanteringsverktyget vi har på jobbet rätt flitigt nu. Det vi använder oss av är Mantis Bugtracking. Rätt skapligt verktyg. Fast om jag ska vara helt ärlig så skulle jag hellre vilja använda mig av Trac. Är det någon som har något bättre liggandes på lager så får ni gärna posta en kommentar på den här bloggen. Trac verkar dock lovande, då det innehåller
- Wiki (För dokumentation)
- Subversion (Versions-kontroll)
- Buggrapportering (I form av tickets)
- Timeline (För projektplanering)
Idag fick jag ett tips om ett webbaserat onlinespel som heter OGame av en kollega. Verkar lovande. Det tar lite tid, men det är perfekt ändå.
Vad är det mer man kan skriva om då.... hmm..
Jag får nog återkomma på den punkten.
Subscribe to:
Posts (Atom)
